Lycklig, 18 söndagen under året 2010

Published on Friday, 30 July 2010 18:04
Written by Chikezie Onuoha MSP

Mina vänner, det är skönt att vara tillbaka från semestern. Innan jag åkte på semester, bestämde jag att stänga av min mobiltelefon, att inte ringa samtal, kolla på e-post eller vara uppkopplad på något sätt. Att vara ständigt uppkopplad skapar stress i sig. Det tycks nuförtiden som att man inte skulle klara sig om man inte alltid är uppkopplad. Att inte göra detta under två veckor ger en annan upplevelse och en annan insikt i livet. Vad är det som är värdefullt i livet? Kan man avstå från allt för att kunna upptäcka sig själv? Denna fråga är nog den som ligger i hjärtat av dagens liturgi.

Dagens första läsning (Pred. 1:2; 2:21-23) kan lätt missförstås och misstolkas. "Allt är fåfänglighet". Denna text är välkänd och citeras fortfarande. Ändå kan man bli chockerad, upprörd och bekymrad att det läsas i söndagens mässa. De som har glömt denna text kanske säger att det inte är lämplig. Vi lever i en värld med mycket lidande, sorg och oro. Vi försöker hjälpa människor som är utsatta att hitta mening i livet. Vi kommer till Kyrkan för att få uppmuntran och hopp, för att få skäl att kämpa och leva och vi får höra: Allt är fåfänglighet. Ja, när hopplöshet är så stor som det förfaller i dagens text kan det bara chockera oss.

Anledningen till att vi läser denna text idag är varken för att chockera eller för att utrota hoppet i oss. Medvetna om att våra dagar är få borde vi arbeta för att få visa hjärtan. Döden väntar på alla människor oavsett deras ideologiska, sociala, politiska och ekonomiska position i livet. Predikaren är inte ute efter att döda glädjen. Han vill med sin förkunnelse intyga att människans sökande, törst, längtan och tomrum endast kan fyllas av Gud som är den enda som inte är fåfänglighet. Törsten hos Predikaren finner sin uppfyllelse bortom all förväntan i Jesus som var rik men ändå blev fattig för att leda oss till det som är det väsentliga i livet. Genom att döda det jordiska i oss: orenhet, otukt, lidelser, onda lustar, själviskhet och avguderi kan vi sätta fokus på det som evigt består. Tänk på det som finns där uppe säger den helige Paulus inte det som finns på jorden. Genom vårt dop i Jesus har vi blivit nya skapelser. Det gamla är förgånget och nu lever vi i Kristus som är vårt liv. Eftersom han är vårt liv, är det bara i honom som vi kan leva verkligt liv. Att en människors liv inte beror av överflöd på tillgångar ser vi i Jesu liknelse i dagens evangelium (Luk 12:13-21). Vad ligger sann lycka i livet? Blir jag lycklig när jag har lyckats samla massa pengar och som försäkrar mig om ett fortsatt lyxliv?

Jesus använder ett tillfälle som ges honom av en fråga från en man som med rätta ville att Jesus skulle prata med hans bror så att han skulle ge honom sin del av arvet. Det är troligen arvet från deras pappa. Här noterar man att Jesus måste ha respekt och förtroende bland sin åhörare för att denna man skulle ställa en fråga till honom. Viktigt är också att märka att Jesus inte svarar direkt på mannens fråga. Det kan tolkas som att han inte brydde sig om mannens problem med sin bror. Är det rättvisa som förnekas eller fördröjs? Jesus har ett speciellt sätt att svara på frågor. Varje gång han får en fråga är det alltid en möjlighet att säga något generellt. Det som Jesus säger idag är inte direkt riktad till mannen som ville få rättvisa utan det är en lära till alla. Utan att förneka eller negligera mannens rätt att bli rättvis behandlad pekar han på det som är väsentligt i vad som gäller tillgångar som människor får i livet.

Begäret efter materiella saker finns inom varje människa. En människa är verkligen fri när hon ständigt väljer Gud och hans vilja och inte väljer att följa sin egen lust. Det finns de som tycker att en sådan efterföljelse skulle begränsa deras möjligheter och handlade. Man vill vara autonom och självtillräcklig. Tanken är att man ska kunna genom att leva på så sätt nå framgång och samt få glädje i livet. Gång på gång har detta visat sig vara en illusion. Det är just detta som "Predikaren" vill varna oss för. Det finns en utbredd övertygelse hos de flesta människor att det viktigaste och önskarvärda idag är framgång eller materiellt välstånd. Detta gör att de flesta vill prestera, visa sig intelligenta och skickliga för att nå sin triumf. Till de som har denna övertygelse säger Predikaren: Allt är fåfänglighet och Jesus genom sin liknelse säger att materiell framgång inte är måttet för ett lyckligt liv. Människans lycka beror inte på materiellt välstånd. Det är stort misstag som vi nog alla gör oss skyldiga till, att vi söker glädjen för dess egen skull. Om man griper efter glädje kommer man inte kunna behålla den. Glädje får man gratis, som en gåva, när man älskar. Har du inte erfarit att ju mer du samlar materiella saker, desto mer vill du ha. Det är alltid i hjärtat som det väsentliga sker. En avgörande fråga är om man kan avstå från allt man äger? Vi kan säga att texterna idag manar oss att tänka på den sista dagen. Vi ska inte leva vårt liv som icke troende som inte har något hopp om ett liv efter detta liv.

Vad tjänar det till om man har allt men förlorar sin själ? "Sök först Guds rike och dess rättfärdighet säger evangelisten Matteus och allt annat ska bli givet åt dig"(6.33). Varför samlar du saker och ting för att bli rik på det som inte består medan du har möjlighet att bli rik på Gud. Just i honom finns sann rikedom. I allt tänk på den sista dagen. Mannen i dagens liknelse trodde att han hade allt. Men se hur fel han hade. Troende kan inte leva som de som förnekar uppståndelse till dem Paulus tillskriver denna text: "Låt oss äta och dricka, för imorgon dör vi" (1Kor 15:32). Väx och bli rik i Gud. Aposteln Paulus förstod detta väl. "Sträva då efter det som finns där uppe där..." Vi kan se hur vi genom att reflektera över en vis mans reflektion kan tränga oss in i Jesu mysterium, han som trots allt han var rik, avstod från det och blev fattig för att visa oss vägen till sant liv. Genom Jesu fattigdom har vi blivit rika (2Ko 8:9). Lycka är framför allt något av hjärtat. Trots allt påverkas det av omgivningen ändå är det inte beroende på yttre omständigheter. Glädjen är alltid en gåva, vi väljer den när vi sätter han som är glädje i centrum av vårt liv. Jesus är endast den som är värd alla ansträngningar. Den som har honom har allt!