Välj sann frihet, 6 söndagen under året 2011

Published on Friday, 11 February 2011 19:33
Written by Chikezie Onuoha MSP

Mina vänner, i många länder i arabvärlden pågår nu protester mot de olika regeringarna. I Tunisien, Egypten, Jordanien och Yemen vill människor bestämma över sin framtid. De slåss för rättvisa och demokrati. De vill påverka sin livssituation. Av erfarenhet vet vi att inga människor bli fria som inte kämpar för sin frihet. Makthavarna lämnar inte makten friviligt. Och de som tjänar på det nuvarande läget stödjer inte förändringar. Somliga ger människor rätt till sina grundläggande rättigheter medan andra tar dessa rättigheter ifrån den.  Folket på befrielsetorget avsatte i förrgår regimen. Mubarak avgick och lämnade över makten till den egyptiska armén. Det är en seger för folket som under 18 dagar kämpat för sin frihet. Många av dem har betalat med sina liv. Vi läser idag en av de tidigaste texterna som slår vakt om människas frihet. Dagens liturgitexter manar oss till ett heligt liv, ett liv i frihet. Detta innebär att vi av hela hjärtat måste följa Jesus. Nu söker vi att ta emot Guds uppmaning att bygga upp hans rike och vi kan hitta uppmuntran av Jesus i dagens liturgi.

I första läsningen säger Syrak att det är vi som bestämmer om vi vill följa Guds lag eller inte. Vi är ansvariga för våra handlingar. Mänskligt sökande efter vishet och välsignelse är kontexten i dagens första läsning. Här får vi ett av de starkaste försvaren i hela skriften för människans fria vilja i kontrast till de som argumenterar för fatalism. Neurovetenskap eller neuropsykologi hävdar att människan inte kan vara ansvarig för alla sina handlingar. Anledningen till detta är att vissa handlingar bestäms av biologiska drifter eller processer som överträffar människans påverkan.  Konsekvensen av detta skulle vara att en människa inte kan ställas till svar för sina handlingar. Att hävda detta skulle också beröva människan hennes värde och göra henne till en icke-autonom varelse som inte kan transendera sina drifter. Det är med andra ord att säga att människan inte är en fri varelse. Determinism har denna ståndpunkt. Syrak lär att var och en måste göra ett personligt val för sitt liv, på gott och ont. Han erkänner att Gud är källan till allt men samtidigt betonar han att Gud har gett människan fri vilja. Syrak lyckas upprätta en balans mellan frihet och Guds roll som är viktig i bedömning av mänskliga handlingar.  För Syrak är synd ett resultat av människans villighet att göra ont.

Den helige Paulus talar i andra läsningen också om vishet (1Kor 2:2:6-10).  Han påminner de kristna i Korint att det kristna budskapet inte är en självklarhet för alla. Gud har uppenbarat sin frälsning. Det är endast av Gud som vi kan få denna kunskap. För Paulus är Jesus den sanna och fullkomliga visheten av Gud. Vishet var ett viktigt mål för grekiskt tänkande. För båda judar och greker i församlingen i Korint var det inte svårt att acceptera idén om att Jesus är Guds vishet. Paulus gör en kontrast mellan de som hävdar att endast mänsklig kunskap skulle vara nog för ett sant liv och de som lär att liv i anden är det mål som måste vara målet för livet. Enligt Paulus kan man nå mogenhet endast genom detta. Kunskap om Jesus kan enbart ske genom Guds uppenbarelse. Paulus beskriver denna vishet som "vad inget öga har sett och inget öra hört, och vad ingen människa anat, det som Gud har berett åt den som älskar honom". Den är genom anden som Gud har uppenbarat detta till de kristna.

Eftersom evangelisten Matteus skriver för judar som är uteslutna från synagogorna, är det viktigt för honom att förklara förhållandena mellan lagen och profeterna som tillämpas i synagogorna och den kristna gemenskapen som bygger på Jesu liv. Jesu bergpredikan fortsätter med att betona länken mellan Jesu liv och lagen och profeterna. Lagen och profeterna finner sin uppfyllelse i Jesus. Jesus bygger på dessa och hans frälsningsverk är en kallelse till en djupare helighet. Genom att använda några exemplar som vrede mot en broder, otukt, skilsmässa och att svära demonstrerar Matteus hur Jesus uppfyller, fördjupar och ger mer insikt i lagen och profeterna. Det innebär att Jesu lärjungar måste visa mer hängivenhet. Jag föreslår att vi tar ett av exemplen.

Jesus talar om en man som bär fram sin gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att han har något otalt med sin broder/syster.  Då måste han lämna offret och först gå och försona sig med sin broder eller syster. Sedan kan han komma tillbaka för att bära fram sin gåva.   När Jesus idag säger att man inte ska tro att han ha kommit för att upphäva lagen eller profeterna, kan det tyckas som en motsägelse om man läser berättelsen om äktenskapsbryterskan.  Här kan det hävdas att Jesus fullständigt nonchalerar lagen och rättvisans krav då han lät kvinnan gå ostraffad, när lagen föreskrev att hon måste stenas. Jesus påstår själv att inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen skulle förgå (Matt 5:18). Hur kommer det sig?

Att återställa ett gott förhållande med dem som man gjort orätt mot kan kräva mer än man kan ana. Det kan hända att din broder eller syster inte vill försona sig med dig trots alla dina försök. Vad gör du då? Jesus talar om en trestegsmetod till försoning (Matt 18: 15-17). Jesus säger att när man har gjort allt att för att försonas med sin broder eller syster och de inte vill då måste man betrakta dem som en hedning eller tullindrivare (Matt 18: 17). Här är det viktigt att påminna oss att Jesus först och främst talar om den grupp som regelbundet samlas till 'eukaristia´. Församlingen har i uppdrag att göra insatser genom bön och kärlek för att skapa försoning och återställa enhet. Man ska inte tro att den är avslutad utan måste söka nya kanaler och möjligheter för att vinna brodern eller systern tillbaka. Man ska handla som Jesus säger. Man ska aldrig ge upp trots många misslyckanden. Hur betraktade Jesus hedningar och tullindrivare? Han gjorde detta genom att älska dem.

Dessutom vill Jesus att vi ska älska våra fiender. Om detta krävs av oss hur mycket mer gäller detta inte vår broder och syster. Kärleken till fiender är något som på ett särskilt sätt utmärker det kristna livet. Vi brukar älska de som älskar oss. Mänskliga relationen regleras av ömsesidighet. Men Jesus vill visa oss en annan väg helt motsatt den som världen går. Kanske någon som var din bästa vän eller kompis nu har blivit din värsta fiende. Jesus vill att du ska fortsätta visa denna person kärlek. Detta kan få dig att protestera. Hur kan du älska någon som vill dig ont och inte upphör att göra detta trots att du många gånger förlåtit den personen. Att göra detta övergår mänsklig förmåga. Det är gudomligt att göra detta. Utan andens närvaro i ditt liv är det helt omöjligt. Gud låter sin sol skina båda över onda och goda, och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga (Matt 5:45). Där synden blev större, där överflödade nåden än mer (5: 20). Som kristen ska man egentligen inte tala om fiender, därför att kristna har inga fiender. Gud har skapat alla till sin avbild och han är fader för alla människor. Hur kan vi då betrakta någon som fiende eller visa förakt mot någon? Alla är omslutna och beskyddade av Faderns kärlek. Vi kan inte hata eller förakta och samtidigt betrakta oss som kristna. Genom att vi uppriktigt och kärlekfullt bemöter vår broder och syster och söker försoning kan vi bit för bit hjälpa dem att småningom komma till insikt om den orätt som begåtts. Detta är naturligtvis kärlekens dårskap, Guds kärlek som fullständigt ofattbar.

Lagen har kommit från Gud. Men om man glömmer detta och att den har sin uppfyllelse i Gud, då blir lagen ett problem. För att man ska sätta lagen på dess rätta plats då måste man se kärleken bakom lagen. Lagen kan inte stå för sig själv. Den är till för människans bästa. Guds kärlek är ingjuten i våra hjärtan genom att Gud har gett oss den heliga anden (Rom 5:5). Det är i anden som vi har vår frihet. Med denna frihet följer ett stort ansvar. Vi får glädje oss i frihetens gåva. Syrak såg att Gud inte leder någon till synd. Paulus såg också att mysteriet om Guds vishet och kärlek är uppfyllt i Jesus. Matteus såg å sin sida hur vi på olika sätt isolerar oss från Guds kärlek. Alla tre texterna värderar människan högt. Uppfyllda av anden kan man då göra val som fördjupar mysteriet om människans frihet och Guds närvaro. I frihet kan vi som människor dofta av glädje. Vi kan endast bli verkligen fria när Jesus blir vår stora längtan och glädje.