Predikningar

Andra chansen 1: a söndagen i fastan 2018

Mina vänner, för dem som längtar efter ett personligt, djupt och intensivt böneliv är fastetiden ett utmärkt tillfälle att tränga in i Guds liv och växa och bli mer och mer ett i honom. Det är min övertygelse och erfarenhet att Gud genom sitt ord verkligen vill ha en hälsning till människor i vår tid, till var och en som öppnar sig för denna otroliga källa av hopp, trygghet och frid i en tid av oro. I sitt ord avslöjar Gud sin hemlighet som vi inte kan veta på något annat sätt. Fastetiden berör och inspirerar många. Fasta finns hos många av världsreligionerna. I traditionell religion förekommer fasta och abstinens. Bland frestelserna rör det sig om synd, mat, dryck och sexualliv. Fastetiden kan inspirera fler än den som ägnar sig åt den. Den är en tid med tröst och hopp.

”Vid den tiden drev Anden Jesus ut i öknen, och han vari öknen fyrtio dagar och nätter och sattes på prov av Satan,” så skriver evangelisten Markus i dagens evangelium (Mark 1:12-15). I vår värld finns obegripliga lidanden för miljoner människor som dödas, våldtas, fördrivs runt om i världen. Somliga pekar ut religionerna som orsak till konflikter och krig. Vissa människor som Richard Dawkins hävdar att det är religionerna sin skapar åtskillnaden mellan ”oss” och ”de andra”. Det är detta menar han som driver oss att döda ”de andra”. Resonemanget går ut på att om världen på något sätt helt kunde avskaffa religion skulle världen erfara mer fred.  Att religionen pekas ut som orsaken innebär att så länge religion finns kan vi i världen inte leva i ro och frid.

Läs mer...

De som står utanför lägret- 6:e söndagen 11 feb 2018 B

Mina vänner, dagens första läsning och evangelietext har vid första anblicken ingenting att göra med kristendom men ger oss en inblick i judendomen vilket är viktigt för vår förståelse av den miljö som Jesus och Paulus och många av de första kristna verkade i. Texten ger oss värdefull kunskap om hur man inom judendomen förstod spetälska och förhållandet till denna sjukdom.

Tredje Moseboken kallas på grekiska för Leviticus (3Mos 13:1–2, 44–46). Boken har fått sitt namn av Levi stam eftersom den var den prästerliga stam som utövade tjänsten i templet. Det var Septuaginta, den grekiska översättningen som gav boken namnet. Boken innehåller regler om tillbedjan till Gud, vigning av präster, deras skyldigheter och rättigheter. Den har regler om mat, juridisk renhet och orenhet. Spetälska är en av de sjukdomar som regleras i boken. Det var prästernas jobb att deklarera någon som spetälsk eller ren från sjukdomen. De fungerade i detta sammanhang nästan som läkare. På de tiden kunde inte spetälska behandlas. Man led av den hela livet. Varje smittad med sjukdomen gjorde personen oren och han eller hon kunde inte delta i den liturgiska och sociala gemenskapen. De var isolerade, det vill säga exkommunicerad från samhällslivet. De tvingades ringa klocka för att varna andra när de råkade passera. Det måste ha varit smärtsamt för dessa människor. Som social varelse ligger det i vår natur att leva i gemenskap med andra.

Läs mer...

Jerusalem en andlig snarare än politisk fråga, Kyndelsmässodagen året B 2018

Mina vänner, idag samlas vi för att fira Herrens frambärande i templet. Maria och Josef frambar Jesusbarnet fyrtio dagar efter sin födelse enligt lagens föreskrifter. Dessa har två olika delar. Den första är en åminnelse av räddningen från Egypten (2 Mos 13:12-15). ”Och allt förstfött av människa bland dina söner skall du lösa” (2 Mos 13:13). Den andra handlar om kvinnors rening efter att de fött barn om den kan vi läsa i 3 Mos 12. ”När en kvinna föder barn och det är ett gossebarn som hon har fött, så skall hon vara oren i sju dagar”. Efter barnets omskärelse ska kvinnan stanna hemma trettiotre dagar. Därefter ska hon frambära ett årsgammalt lamm som brännoffer och en ung duva eller en turturduva som syndoffer. Om föräldrarna inte har råd med detta ska hon föra fram två turturduvor eller två unga duvor, en till brännoffer och en till syndoffer. Eftersom Maria och Josef inte var rika fick de ta alternativet för de fattiga.Mycket av kristendomen har förlorat förståelsen av att ett av de bästa sätten att berika sin tro på Messias (Jesus) är att förstå Herrens fester. Genom att observera dessa fester kan du se den stora bilden av Guds frälsningsplan för världen och börja hitta Messias Yeshua i varje Herrens fester. Sedan jul har vi firat några av dessa magnifika högtider. Dessa Herrens högtider ger oss möjlighet att se den stora bilden av Guds frälsningsplan för världen så att man kan börja hitta Messias Yeshua i varje Herrens fest. I dag firas högtiden Herrens frambärande i templet.

Läs mer...

Slippa bekymra er 4:e sön under året 2018

Mina vänner, hos evangelisten Markus läser vi om konkreta händelser.   Söndagens evangelietext utspelar sig i Kafarnaums synagoga där Jesus predikar med makt och alla överväldigas av hans undervisning. Kafarnaum eller Kapernaum (nuvarande Kefar Nahum) var en stad i Israel vid Gennesaretsjöns norra strand. Enligt Nya Testamentet var Kafarnaum centrum för Jesu verksamhet. Staden omnämns i Lukasevangeliet, och i Matteus-evangeliets 4:13 anges staden som Jesu hem. Staden är sedan länge en ruin. Den har grävts ut i omgångar av arkeologer, främst tyska. Stadens historia är mycket fragmentarisk. Staden Kafarnaum vid Gennesarets norra strand ligger sedan länge i ruiner – och det är en tankeställare för dagens kristna. Fortfarande kan man se grunden av den gamla synagogan i svart lavasten. Och vid ruinerna av den synagoga som senare uppfördes på samma plats, troligtvis på 300-talet e Kr, kan man slå sig ner på en stenbänk och bli påmind om att det var precis här som Jesus botade en man besatt av en ond ande (Mark 1:23–27). Det var precis vad jag gjorde vid två olika tillfällen jag besökte platsen.  

Läs mer...

Tiden krymper 3:e sön under året 2018

Mina Vänner, ”Tiden är inne” (Mark 1:15). Frälsningstid är redan inne, och vi påminns om att tiden krymper.  Liksom Jesus drog sig undan i öknen under fyrtio dagar, får vi under Andens ledning förbereda oss för att ta emot den tid som nu är. För att kunna ta emot detta glada budskap och förvandlas av det, måste vi också få smaka något av öknens ensamhet och enkelhet. Vi får upptäcka den helt speciella glädje som ligger i att kunna avstå från vår tid, våra pengar och nöjen för att sätta Gud och vår nästa i centrum. ”Omvänd er och tro på budskapet” (Mark 1:15), säger Jesus. Som kristna måste vi alltid vara beredda att omvända oss från allt vad synd och själviskhet heter. Dagarna 18–25 januari kring den helige Paulus fest har blivit viktiga dagar för kyrkorna varje år. Böneveckan för kristen enhet firas från 18 – 25 januari varje år. Paulus omvändelsens fest infaller i år torsdagen den 25 jan. Eftersom den  för MSP är en högtid kommer vi  att fira den nästa söndag den 28 jan.

Läs mer...

Webbdesign: Peter Tynkkynen