Vi förkunnar Guds hemlighet,  6:e sön 2017

Mina vänner, judiska Talmud har en berättelse som menar att det är svårare för Gud att skapa ett äktenskap än att driva undan havet för att Israels folk skulle gå torrskodda tvärs igenom Röda havet. Anledningen till detta är att var och en behöver ta individuellt ansvar för att lita på den andre.  Det är svårare för Gud att få oss att sätta vår tillit på honom än att med östanvinden driva undan vattnet (2 Mos 14: 1–31). Människa har en avgudadyrkannatur. Det tog Gud endast ett år att befria Israel från egyptiernas slaveri men fyrtio år för att lära dem att lita på hans kärlekslöfte. Idag vill vi tala om fri vilja och sökande efter vishet.

Syraks bok skrevs 180 f.Kr. på hebreiska. Författaren var en jude med namnet Josua ben Eleazer ben Syrak. Hans barnbarn översatte det till grekiska i Egypten 132 f.Kr. så att hans folk som hade glömt sitt språk kunde lära av bokens praktiska vishet så att det kan vara till hjälp för dem att leva enligt Mose lag. Denna bok har fortfarande viktiga saker att lära oss kristna. Var och en bestämmer om han eller hon vill hålla Guds bud. Om du vill, kan du hålla det. Framför var och en ligger livet och döden och vi får det som vi väljer. I går hade jag ett samtal med en kvinna i medelåldern. Hon var av uppfattningen att migranter som kommer till Sverige och inte kan få uppehållstillstånd i landet prostituerar sig för att få uppehållstillstånd inte gör något moraliskt fel, eftersom det var situationen som tvingade dem till att handla som de gör. Gud har inte befallt någon att leva gudlöst, ingen har heller fått hans tillåtelse att synda. Alla människor har fri vilja och måste därför ta ansvar för sitt handlande. Ingen kan hävda att han eller hon tvingas av omständigheter att inte lyda Mose lag.

Mänskligt sökande efter vishet och välsignelse är kontexten i dagens första läsning. Här får vi ett av de starkaste försvaren i hela skriften för människans fria vilja i kontrast till de som argumenterar för fatalism. Neurovetenskap eller neuropsykologi hävdar att människan inte kan vara ansvarig för alla sina handlingar. Anledningen till detta är att vissa handlingar bestäms av biologiska drifter eller processer som överträffar människans påverkan.  Konsekvensen av detta skulle vara att en människa inte kan ställas till svar för sina handlingar. Att hävda detta skulle också beröva människan hennes värde och göra henne till en icke-autonom varelse som inte kan transendera sina drifter. Det är med andra ord att säga att människan inte är en fri varelse. Determinism har denna ståndpunkt. Syrak lär att var och en måste göra ett personligt val för sitt liv, på gott och ont. Han erkänner att Gud är källan till allt men samtidigt betonar han att Gud har gett människan fri vilja. Syrak lyckas upprätta en balans mellan frihet och Guds roll som är viktig i bedömning av mänskliga handlingar.  För Syrak är synd ett resultat av människans villighet att göra ont.

”Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen eller världen förgängliga makter”, säger Paulus (I Kor 2:6). Detta skulle innebära att i det kristna livet krävs en viss utvecklingsprocess. Vi förväntas växa och mogna i vår tro. Världens visdom är dåraktig i Guds ögon. Gud fångar de visa i deras planer” Han känner de visas tankar, att de är förgäves (1 Kor 13:19–21). För Paulus är Jesus den sanna och fullkomliga visheten av Gud. Vishet var ett viktigt mål för grekiskt tänkande. För båda judar och greker i församlingen i Korint var det inte svårt att acceptera idén om att Jesus är Guds vishet. Paulus gör en kontrast mellan de som hävdar att endast mänsklig kunskap skulle vara nog för ett sant liv och de som lär att liv i anden är det mål som måste vara målet för livet. Enligt Paulus kan man nå mogenhet endast genom detta. Kunskap om Jesus kan enbart ske genom Guds uppenbarelse. Paulus beskriver denna vishet som "vad inget öga har sett och inget öra hört, och vad ingen människa anat, det som Gud har berett åt den som älskar honom".

Mänsklig vishet planerar och lurar av egoistiska skäl, redo att använda våld och mord. Andlig visdom hjälper oss att se att det inte finns något annat mål än Gud själv.Våra tankar måste förnyas (Jer. 29:11). Alla som vänder sig till Gud ska bli helade. Världens visdom menar att Gud inte har någonting att tillföra oss moderna människor. Guds ord som skänks åt oss går oftast till spillo i vårt hjärta. De flesta visar inte längre omsorg om Guds ord. Många hör det slarvigt och är oaktsam med det.  I alla tider har världsliga ledare hävdat att de är visare än Guds ord och vishet. De gör detta genom att förneka Guds plats i världen. I demokratins och liberalismens namn blir människor gudlösa och anser sig ha rätt till detta.

Efter fyrahundratrettio år i Egypten befriades Israel. Men istället för att leda Israel till det utlovade landet genom den raka vägen, bestämde Gud att leda dem söderut mot öknen. När detta skedde kom egypterna efter dem. Det kommer alltid att finnas människor som kommer att springa mot dig för att föra dig tillbaka till Egypten. Vår kamp idag så som alltid är att bekämpa världen och dess visdom, lögner som förnekar Guds verklighet. Det är detta som den helige Paulus kallar för andlig kamp (Ef 6:10-18). Detta är en kamp för vårt hjärta och vår hjärna (2 Kor 4:4; 10:4–5). Vi kommer att söka och finna Gud när vi söker honom med hela våra hjärtan. Det krävs ett beslut och hängivenhet att söka och finna Gud. Framgång gäller syftet med ens liv, det är att göra vad du är skapad för. Guds namn innebär verklighet. Jag är med dig alltid. Se jag har grävt in dig i mina palmer (Jes. 49:16). De som lever i Herren finner frid (Jes. 26:3). När vi förlorar medvetenhet om att Herren leder världens öde, blir vi rädda. Världen är fylld av Herrens härlighet (Ps 19:1).Allt är förgäves utan den vishet som kommer från Gud genom hans son Kristus, vår Herre. Aldrig är det lätt att vänta på Herren när det är mörkt i våra liv. Oavsett vad som händer ge aldrig upp om Herren medveten om verkligheten om vårt helande i honom.

Gud sände Mose och Aron till Farao med ett tidlöst budskap: ”Shelech et ami” – Låt mitt folk bli fria. Efter 430 år av slaveri hade Israels folk glömt vilka de var och att all makt tillhörde Gud och kommit att acceptera att all makt i världen utövas av människor. Guds ingripande hade till syfte att befria dem för denna villfarelse som tillskrev storhet till världslig makt. Makt utan kunskap är arrogans. Det finns ingen annan makt förutom Gud (5Mos 4:35).Gud väntar på omvändelse (Teshuva) från sitt folk. Jesus syftade på detta när han sade till lärjungarna: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu” (Joh 16:12). Ja, Gud vill ha vårt svar.

Att Skriften ska läsas ur ett holistiskt perspektiv förstår vi av det som Jesus säger ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna” (Matt 5:17). I Jesus passerar vi Röda havet in i frihetens land. Jesu bergspredikan fortsätter med att betona länken mellan Jesu liv och lagen och profeterna. Lagen och profeterna finner sin uppfyllelse i Jesus. Jesus bygger på dessa och hans frälsningsverk är en kallelse till en djupare helighet. Vi är i Jesus (Gal 6:2). Röda havets under gäller också oss. Vi behöver se på oss som om vi fysiskt hade lämnat Egypten och kommit in i det utlovade landet. Acceptera verkligheten i din personliga befrielse (2 Mos 20:2). Sanningen ska göra er fria syftar till accepterandet av vittnesbördet i andlig verklighet (Joh. 8:31-32). Vår högmodighet står i vägen för vårt mål, befrielse, och härlighet. När Gud började ge de tio buden till sitt folk började han inte med att säga: ” jag är din skapare utan ”jag är din räddare”.

Det finns mening i alla problem, lidande och smärta. Problemet är att som människor tittar vi på vad som har hänt istället på varför det hänt. Sann befrielse kommer från att få Jesu ljus. Detta händer när vår hjärna är förnyad. I Kristus får vi ett nytt förhållande till tiden. Vi rör oss på ett annat sätt i tiden än en icke-kristen. Det finns ett typiskt kristet sätt att leva i tiden. Övergången till ett liv i Kristus medför ett radikal upp och nedvändning av tidsupplevelsen. Vi som kristna har framtiden. Det är inte människan som närmar sig Guds rike, utan Guds rike närmar sig människan (Mark 1:15).Det är i anden som vi har vår frihet. Med denna frihet följer ett stort ansvar. Vi får glädje oss i frihetens gåva.

Vi behöver mod för att våga tro på Guds löfte. Som kristna behöver höra detta gång på gång idag. En annan judisk middrash berättar om att när Mose sträckte ut sin hand över vattnet och klöv vattnet med sin stav hände det ingenting. De väntade på att vattnet skulle separera och stod lugnt. Detta var efter att han hade försäkrat att de skulle se ett stort mirakel som Gud skulle göra till deras fördel. Då gick in i vattnet en man, Nachshon ben Aminadav, från Juda stam. Vattnet nådde hans näsa och då började undret ske. Här får vi se att det tog en modig persons framträdande i tro för att undret skulle hända. Gud väntar att vi möter honom i tro. Hans löfte lyder, ” Jag kommer snart” (Upp 22:20).

Detta är ingen liten sak i en tid som vår. Vilken trygghet att vi får välja vad vi vill. Vi får ikläda oss i Kristus eller välja bort honom. Ingen tvingas att välja honom. Valet är alltid vårt. Det vore oförnuftigt och dålig generositet att inte välja Kristus som har skänkt sig själv helt och hållet till oss. Det gäller att vi utnyttjar denne möjlighet som ges gratis åt oss. Vi är sända för att vittna om Guds kärlek och därmed rädda våra bröder och systrar. Vi kan endast välja rätt om vi låter oss ledas av Anden. Det är detta uppdrag som ger mening till vårt liv. Chikezie Onuoha MSP

Webbdesign: Peter Tynkkynen