Kallad till gemenskap med Kristus, 1:a advent 3 dec 2017

Mina vänner, i livet gäller det att se tecken och de finns alltid runt och omkring oss. Det innebär att vara på sin vakt och inte låta sinnet fördunklas av bekymmer, annars överraskas vi av den dagen som en snara. Tiden är central för det kristna firandet av advent. Denna tid påminner oss om att trons mysterium inte är fullständigt förrän Jesu återkomst. Vi lever i denna mellantid eller den tid vi kallar hedningarnas tid. Vårt liv präglas ofta av slapphet och tröghet, av brist på närvaro och uppmärksamhet. Som kristna borde vi vara de mest vaksamma människorna i världen. Vakenhet borde prägla våra liv. Att vaka betyder med andra ord att alltid vara beredd.

I dag är det första advent, den fjärde söndagen före juldagen och den första dagen på kyrkoåret. Traditionellt sett är det en stor kyrkogångsdag för många i landet. Denna dag tänds det första ljuset i adventsljusstaken. Detta är en sed som dock inte är så gammal. Det var först under 1930-talet traditionen med fyra ljus blev vanlig i Sverige. De fyra ljusen tänds ett i taget för de fyra adventssöndagarna. Advents första ljus är grönt, livet börjar leva igen. Det kan också vara purpur. Det andra adventsljuset är purpur eller violett som är förberedelse- eller botgöringens färg. Advents tredje ljus är rosa. Folket har nått mittpunkten av advent och jul är nära. Den fjärde adventsljusets färg är gyllene som symboliserar lycka och glädje. Advent kännetecknas av glädjefull väntan på Gud som kommer sitt folk till mötes. Eftersom ingen vet när han kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i gryningen eller på morgonen, förväntas alla att vara på sin vakt. Ordet advent kommer från latinets adventus och betyder ankomst. I ljuset som lyser är advent i kyrkoåret våren.

Genom historien har adventsberättelserna fascinerat, inspirerat och utmanat människor. De inbjuder oss att kliva in i berättelserna för att erfara budskapet. Advent blir en tid att ta avstånd och begrava de klassiska sju dödssynderna, högmod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och avund. Endast när detta sker kan vi även i mörka stunder uppleva ett gudsmöte som förvandlar vårt liv för alltid. Vem du än är och vilka bördor du än bär på vill Gud alltid finnas vid din sida. Gud vill dela både din glädje och din sorg. Det är aldrig kört. Advent är en inspirerande tid som vill inge hopp och framtidstro. Den röda tråden genom advent är hoppet som aldrig dör, en säker övertygelse att vår Gud kommer att frälsa oss så som han lovat, en påminnelse om att det aldrig är hopplöst även när det ser som mörkast ut. Advent förbereder oss på en dag när natten blir ljus. I sin oändliga nåd kommer han oss till mötes, därför att för Gud är allting möjligt. Om vi öppnar oss kan adventstiden förmedla kraft, insikt och tröst på ett sätt som sällan hörs eller erfares.

Gud önskar och vill frälsa alla människor. Han är ’vår förlossare av evighet’ som vi hör av profeten Jesaja (Jes. 63:16b). Vi går vilse från Guds vägar och förhärdar våra hjärtan och fruktar honom inte. Ändå har ingen hört, inget öra uppfattat, aldrig något öga sett en annan Gud än honom. Vi är leran i Guds händer, vi är allesammans verk av hans hand. Därför kommer Gud till vår frälsning. Han är trofast, han som har kallat oss till gemenskap med sin son Jesus Kristus, vår Herre.

Tiden för världens undergång är ingen lätt fråga. Det är inte alla som tror att en oundviklig domedag väntar runt hörnet. Vi har en hoppfull syn på framtiden. Somliga menar att det finns bevis för att mänskligheten och jorden kommer att bestå för alltid och att våra levnadsförhållanden kommer att förbättras. Men vad är världen egentligen på väg? Vad säger den heliga skriften, Guds ord om detta? Ingen vet tiden då han ska komma (1Kor 1:3–9). Därför ska vi hålla oss vakna. Det kristna livet innebär att vi alltid håller oss vakna. Med andra ord är det att leva varje stund som Herrens stund. Om vi har detta perspektiv kan vi alltid vara beredda att möta honom närsomhelst.

Tankarna om advent ska ge oss kraft och möjlighet att påverka den enda tid vi verkligen har – nuet. Detta kan innebära en stund för meditation varje morgen för att överlämna hela dagen i Guds hand så att allt inspireras och fullbordas i honom. Det som evangeliet berättar om advent blir därmed som en GPS och tolkningsnyckel över det som sker i vår värld. Jesus ger oss utmaningar, alltid lika både kända som. Jesus är förstås mannen som blir ignorerad, motsagd, ifrågasatt, hånad, manipulerad, glömd samtidigt efterlängtad, ärad, dyrkad, älskad som ingen annan i historien.  Med adventstiden får var och en av oss en möjlighet att inse vilken kallelse vi har och handla efter den, att outtröttligt sprida budskapet om Jesus.

Berättelser om Jesus lämnar ingen människa oberörd. Advent får det mirakulösa att hända. Den kan erbjuda oss ögonblick att känna och få uppleva glimtar av det himmelska och till och med leva i Gud. Vi är närmare ”nästa värld” än vi kan ana. Det finns en tidlöshet i den kristna tron. Kristus är lika aktuell även i vår tid. Något behöver ske i en människa som verkligen väntar på Kristus. En förändring av hela människan måste ske när Jesus rör en. Ett förhållningssätt föds som är präglat av ödmjukhet – moder till alla dygder.

Genom Kristus har vi blivit rika på allt. Det saknas inte något i våra nådegåvor. Han gjorde sig fattig så att vi kunde bli rika. I den tid som är behöver vi fasthet ända till slutet. Vi är leran, Herren har danat oss, och vi är allesammans verk av hans hand.  Det är några få som åkallar Herrens namn i ärlighet och sanning. Det finns människor som tror sig vet hur nära världens undergång är. År efter år bedömer de hur nära världens undergång är. De har till och med vad som kallas domedagsklockan. Många anser att tiden för mänskligheten rinner ut.

Det finns allvarliga hot mot mänskligheten, massförstörelsevapen ökar världen runt, hälsoproblem som ligger utanför vår kontroll. Miljöförstöring som skördar miljoner människoliv varje år till följd av att de andats in förorenad luft och fler mäniskor mister livet i naturkatastrofer - stormar, orkaner, tornados, tyfoner, översvämningar, jordskred, jordbävningar. Det finns massa andra allvarliga hot mot vår överlevnad.

Guds ord har redan förutsagt allt som sker idag.  Det har förutsagt världens mörka situation och samtidigt pekat på en ljus framtid för mänskligheten. Det är ingen tvekan om att vi lever i kritiska tider som är svåra att komma till rätta med. De flesta älskar njutningar mer än de älskar Gud (2 Tim 3 :1–4).  ” En väg kan tyckas vara rätt i en mans ögon - dess slut är dock dödens vägar (Ord 14:12). Som kristna är det viktigt att hålla detta för ögonen: att framtiden för vår värld tryggt vilar i Guds händer. Gud låter människorna använda sin fria vilja därför har vi alla de dåliga nyheterna., men det kommer också få konsekvenser. Världen rusar inte mot ett katastrofalt slut. Gud har en plan för sin värld och hans plan är god. Tiden är begränsad (Ps 83:18, Heb 4:13).

Jag kan inte förneka att jag känner mig orolig och konfunderad på grund av en massa dåliga nyheter som jag läser om och ser. Det pågår nu en tragisk slavhandel av människor i Libyen. Människovärdet kränks utan samvetskval. Nyhetsrapporteringen handlar för det mesta om dåliga händelser. I den tid som vi är i går det att förbli hoppfull och ytterst optimistisk. Det finns många som sätter sitt hopp till vetenskapen och menar att man med snabb teknisk utveckling kan lösa världens problem och förhindra en global katastrof. Med den nya medicinska utvecklingen menar somliga att det går att skapa en ny människa, skapa reservdelar på vävnader och organ för att förnya och förlänga en människas liv. Det finns de som menar att man i framtiden kommer att kunna stoppa åldrandet. De menar att vår förmåga att lösa problem växer snabbare än problemen. Trots allt detta är många människor oroliga för framtiden. Om vi lever i gemenskap med Kristus varje dag och stund behöver vi inte vara oroliga. I honom, med honom och för honom har vi redan segrat.

Advent både är och ger en glimt av ett ljust framtidshopp. Vi får sätta vårt hopp till den som säger ” Jag är Herren, ingen annan finns” (Jes. 45:18). Hoppet ger oss en andlig trygghet att möta morgondagen. Mänskligheten väntar på Jesu ankomst. Kyrkan väntar på honom och hela världen och skapelsen väntar på honom. Det är i Jesus som vårt hopp förnyas särskilt i sakramenten. Här kommer Jesus ständigt i varje ögonblick till den enskilde och kyrkan. Chikezie Onuoha MSP

Webbdesign: Peter Tynkkynen