Ett med Kristus- Kristi kropps och blods högtid 2018 B

Mina vänner, idag firas Kristi kropps och blods högtid. Vi har alla hungriga hjärtan. Hjärtan som längtar efter sällskap och ett sätt att leva i gemenskap med Gud och få kraft hantera smärta och sorg. Eukaristin är det sätt på vilket Gud är på ett speciellt sätt närvarande i vårt liv. Kristi kropps och blods högtid instiftades i en tid när många förnekade att Jesus är närvarande i eukaristin. Det var på Herrens begäran till augustiner nunnan den saliga Juliana av LiègeI (1192–1258). Urban IV fastslog firandet av Kristi kropps och blods högtid för hela Kyrkan den 8 september 1264 genom bullan Transiturus.

Enligt talmud utvandringen från Egypten inträffade på en torsdag, Nisan 15: e. Detta innebär att den 10:e av samma månad blir en sabbat. Det var denna större sabbat (Sabbat HaGadol) som Herren befallde judiska familjerna att skaffa ett lamm åt sig för offer och ta det hem. Det blir påskalammet, korban Pesach som offras den 14:e Nisan (2Mos 12:3).

Att offra har alltid varit en väsentlig del av alla religioner. I Gamla Testamentet befallde Gud offrandet av djur. Mose skickade Israels barn att offra brännoffer och slaktoffer av tjurar som tacksägelseoffer åt Herren (2 Mos 24: 6). Mose stänkte altaret och folket med blodet.  Men värdet i dem har sin grund i att Gud accepterade dem som symbol för det riktiga offret som skulle ske i hans ende son.

En av egyptiska gudarna var ett lamm (gud Amun). Därför kallas detta (Sabbat HaGadol) sabbat större eftersom Gud låter Israels folk ta ett lamm från egyptierna trots förödmjukelse till egyptiernas gud Amun.

Sabbat HaGadol var en skugga av offrandet av Guds lamm som borttager världens synd. Befrielse från Egypten ledde direkt till förbundet på berget Sinai. Påsk seder är ett minne av den natt då de troende beskylldes från döden av blodet från lammet som var en skugga av Jesu större offer som seh HaElohim- Guds lamm som borttager världens synd (Joh 1:29).

Det Gamla förbundets skapades med blodet från djur och bockar men i det nya förbundets skapades och uppehålls det i Jesu Kristi person, i Kristi blod (Matt 26:26–29). Jesu korsfästes den 14:e Nisan vilken profetisk överensstämmer med tiden då påskalammet släktades i templet

Med Jesu ankomst, templet förstördes i 70 e.Kr och rabbinska judendomen tog över ledarskapet av det judiska folket. Tempel offret ändras till att betyda bön och utövandet av mitzvot.

Rituell rening är endast en ritual och förblir blott en hoppets gest. Mässoffret ger evig ära åt Gud. Genom Kyrkans bön föregriper Herren i eukaristin sin återkomst liksom han gjorde i bröllopet i Kana.

Utvandringen från Egypten till Kanaan skulle inte ha varit möjlig utan Guds omsorg och kärlek med vilken han försörjde dem med mat och dryck. Det är inte svårt att inse hur detta var en symbol för det andliga mannat som Gud skulle ge oss för vår resa mot det eviga landet. Herren Jesus hänvisar till mannat givet av Gud till våra förfäder i öknen men säger att han vill ge det sanna brödet från himlen (Joh 6:31ff) i sin Son. Jesus uppfyllde löftet natten före sin död, när han tog bröd, bröt det och gav åt sina lärjungar och sade… detta är min kropp… (Luk 22:19). För att nå vårt hemland, måste vi vandra genom livets öken, en resa i vilken vi behöver alla andliga näringar för styrka tvärs igenom de hinder och utmaningar som vår mänskliga natur utgör för oss. I sin kärlek, gav Kristus människan sig själv som föda på denna vandring så att vi kan komma fram till vårt eviga hem.

Det är ingen lätt uppgift att begrunda eller tränga in i Guds mysterium när det gäller Guds självutgjutande, kors och död. Vad kan det väl vara för mening med våra liv, med dagens fest? Vi måste se lite djupare för att inse att Kristi kropp och blods högtid handlar om Guds största gåva till människan.

Jesus fullbordar verket som Mose påbörjat. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himmelen och ger världen liv” (Joh 6:33). ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta” (Joh 6: 35). Tora är bröd från Gud, men visar oss bara Guds rygg, den är skugga (2 Mos 33:11; 5 Mos 34:10; 2 Mos 33:18–22). Mose tog förbundsboken och föreläste den för folket. Enligt Gamla Testamentets lagar renas nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse (Heb 9:22).  "Om blod av bockar och tjurar helgar de orena så att de blir rena i yttre mening hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus rena", skriver författaren till Hebreerbrevet.

Jesu sista måltid börjades före själva högtidens början (Joh 12:1–33). Jesu red in i Jerusalem den 10:e Nisan. Det var tiden korban Pesach -påskalammet utväljs för offret. Därefter inspekteras det i fyra dagar innan offret för att vara säker att det var fläckfria. Jesus är Guds lamm (seh haElohim) utan fläck. Lagen krävde att varje familj väljer ut ett lamm fyra dagar före högtiden. Under dessa fyra dagar skapas en relation mellan familjen och lammet så att det kan i verkligheten kallas familjens lamm.

Att få äta och att få dricka av det som hedningarna offrade till sina gudar förstods som ett sätt att förena den som offrar med den gud till vilken man offrar. På liknade sätt deltar alla i den heliga mässans offer samtidigt, men det är endast prästen som har makten att uttala konsekrationsorden som förvandlar den materiella födan till den andliga födan. Men alla som inte har något hinder får äta och dricka av Herrens kropp och blod.

Brödet stärker människas hjärta (Ps 104:14). Med sitt eget blod, inte med blod av bockar och tjurar, men i kraft av evig ande har han framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud. Därför är det ett nytt förbund som han förmedlar (Heb 9:13–14). När Mose hade stänkt blodet på folket sade han: ”Se, detta är förbundets blod, det förbund som Herren har slutit med er…” Förbundets blod använder också Jesus när han tog bägaren, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade han: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många…”

Liksom i den ursprungliga påsken, offrandet av påskalammet gjorde att Guds vrede gick över alla som litade i Guds frälsningsaktion. I Jesu fall, hans frälsning befriar oss från satans slaveriet och gör att Guds eviga vrede är för alltid avlägsen från oss som tror. Jesus är Guds sanna lamm som borttager världens synd.

I detta sammanhang är Kristi kropp och blods högtid ett minne av Guds extraordinära kärlek natten före sin död. Genom sin gudomliga makt utgjuter han sig själv och han lämnar till sin Kyrka makten att minnas offret av sig själv till sin Fader på korset för världens frälsning. Detta offrande är sant, liksom hans död på korset för han bestämde detta själv. Det är samma offer men under en annan form. Som Gud finns det ingenting omöjligt för honom.

Låt oss vara uppmärksamma för att förstå den gudomliga liturgins olika moment och aldrig glömma eukaristins centrala plats i den kristens liv. Varje söndagsmorgon färdas vi till Guds rike! Vi får glimmar av Guds närvaro i eukaristin- Kristi kropp och blod.

Det finns tre saker som kan leda till att vi lägger ner vårt liv för evangeliet. Dessa är personen bakom det, budskapet och mandat. När vi är klara om dessa tre kan vi inte leva längre för oss själva utan för honom som offrade sitt liv för oss alla.  Jag vill påminna oss att vara glada över det vi har och kan.

Gud lovar att vi kan få sann lycka om vi läser, förstår och lever efter det som står skriven i den här profetiska boken (Upp 1:1–3). Jesus är personen som motiverar oss att göra det omöjliga. Genom honom kan vi övervinna livets svårigheter och vara en person som delar det glada budskapet om Jesus. Mörkret som styr många människor genom livet vill inte släppa herraväldet. Endast ljuset kan besegra mörkret. Har vi fått Kristi kropp och blod då ska vi inte längre vara rädda för det som livets bringar vår väg. I honom, med honom och för honom är vi segrare.

Genom att ta emot Kristi kropp och Kristi blod, kommer Gud och bor i dem som tar emot. De blir ett med Gud. Detta är var den heliga kommunionen betyder, enhet med det heliga. Det är just detta vi tackar för i dagens högtid, Kristi Kropp och Blod. I det ögonblick då påskalammen slaktas utgjuter Jesus sitt blod, som det sanna lammet. Detta är bundet till ett liturgiskt datum och just därför är det början till en ny liturgi i ande och sanning. I eukaristin föregriper Herren sin stund, sin återkomst, han firar redan nu gästabud med oss och drar oss i förväg ut ur vår tid i riktning mot stunden, lammets bröllopsmåltid. I mottagandet av eukaristin blir människan till ett med Guds eget liv.

När vi deltar i kommunionen vid mässan är det en delaktighet i Kristi liv. I kommunionen förenas Gud och människa och på samma sätt förenas människor med varandra. Det är detta faktum som aposteln Paulus lyfter fram när han säger: Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Vi får del av ett och samma bröd (1Kor 10:16-17). Chikezie Onuoha MSP

Webbdesign: Peter Tynkkynen