Stig upp och ät 19 sön 12 aug 2018 B

Mina vänner, vår civilisation hotas av falska ideologier och avfall från kyrkan. Tron på Gud och allt som har att göra med Kristendomen utsätts för allvarlig angrep både inifrån och utifrån. Att delta i gayparad har blivit moden för många människor. Sedan det första gayparaden i USA i 1970 har antalet deltagare ökat varje år. I Sverige vill ingen bli stämplad antigay.  Tusental människor deltar i paraderna runt om Sverige. I många städer runt om i världen arrangeras Regnbågsfestivalen Pride, som hävdas hylla mångfald och uppmärksamma HBTQ-personers situation. Ger dessa parader ära till Gud? Står gayparaden under Guds välsignelse, står homosexualitet under Guds välsignelse? Dessa är viktiga frågor som varje person måste ge ett svar på.

I detta sammanhang kan det rätta svaret komma ur Guds ord och vilja för människan. Kristi rike är annorlunda än jordens riken och deras härlighet, som Satan visar upp för oss. Han upphör aldrig att visa upp dem för oss. Försöket att göra tron till en politisk faktor har alltid misslyckats. Kristi rike kan inte få formen av ett politiskt rike. Det är en frestelse som har uppstått i olika former genom historien. Jesu rike kan inte vara identiskt med något politiskt system så som demokrati, socialism.

Valet mellan Jesus och Barabbas - en framträdande frihetskämpe, en messiansk gestalt är ingen tillfällighet. Här står två former av messianism mot varandra. Tänk också på att namnet Bar-Abbas betyder faderns son. Här kan vi också tänka på judarnas sista messianska krig år 132 vilket leddes av Bar-Kokba, stjärnans son, samma namnbildning som Bar-Abbas. Origenes låter oss veta att Bar-Abbas fullständiga namn var Jesus Barabbas - Jesus faderns son. Valet stod mellan en Messias som anförde i strid, och som utlovar för folket ett eget rike och en som förkunnar Guds rike. Inte undra på att folket valde Barabbas. Vår tid liksom Jesu tid återigen väljer Barabbas, gayparaden, regnbåge och allt som har med det att göra.  Vi erbjuds märkliga sensationer som förtränger det religiösa erfarenheten i vårt liv. Låt oss kalla om Elias Gud och Jesus, livets bröd att visa sig och ge oss styrka att inte bli vilseleda.

Redan från början valde somliga Guds skapelse att göra uppror mot Gud. Djävulen gjorde uppror mot Gud och andra änglar slöt sig till honom (1 Mos 6: 1–5). Detta har ett stort inflyttande över vår värld. Därför ska det inte förvåna oss när människor sluter sig i den ondas tjänst. Skripten låter oss höra att ” hela världen är i den ondes våld” 81Joh 5:19). Djävulen och demonerna är rasande och vilseleder hela jorden. Människor kommer att fortsätta välja Barabbas istället för Jesus Kristus. Vår civilisation hotas av falska ideologier och avfall från tron på Jesus Kristus. Tron på Jesus Kristus utsätts för angrepp både inifrån och utifrån. Det känns vi upplever slutet på Kristendomen. Det är en annan tankegång som bereder ut sig än det kristna ödmjukhet och skuldmedvetandet in i tankelivet. Det förnekas att endast i den kristna tron finns det hopp.

När jag i söndags predikade om manna som folket fick äta i öknen och om Jesu bespisningsunder underströk jag hur viktigt mat är till människor och hur brist på det kan leda tvivla och trolöshet. I Femte Moseboken läser vi om hur törst och hunger i öknen var nära att leda till att Israel förnekade Gud. Det ledde till uppror mot Mose, som blev ett uppror mot Gud. De satte Herren på prov i det de sade ”Är Herren ibland oss eller inte (2 Mos 17:7)

Berättelsen om profeten Elia bekräftar detta (1 Kung 19:4–8). Efter att profeten Elia hade segrat mot Baals profeter och visat att Israels Gud är den enda sann Gud, var hans liv i fara. Jezebel, kung Ahabs fru tog en ed att hon skulle döda honom liksom han dödade Baals profeterna. Fruktan för sitt liv ledde honom att fly landet. Han ville gå till berget Horeb på Sinai där Gud hade slutit ett förbund med sitt folk. Det var en 300 mils resa. På vägen tog maten slut och and oerhört trött och därför önskade att han skulle vara död: ”Det är nog. Ta nu mitt liv, Herre, ty jag är inte förmer än mina fäder”. Han lade sig ner och sov, men Guds ängel kom och gav honom mat två gånger och han fick styrka för att komma fram till Horeb där Gud visade honom att han inte är en ilska Gud utan en barmhärtig Gud (1 kung 19:9–12). Gud befallde Elia att smörja Jehu för att ersatta kung Ahab. På detta sätt lär han Elia hur han ska förhålla sig till sitt folk.

Här har vi en berättelse som kan uppmuntra och ge oss tröst. Elia var en profet, Guds representant och en man fylld av Guds iver och kraft. Ändå var han liksom vi alla. Han var trött med att kämpa en kamp som han förlorar. Han ville ge upp och flydde. Han ville att Gud skulle ta sitt liv. Trots all hans strävan var folket ändå fylld av synd och avguderi. Kanske finns det många av oss som leder av andlig depression, mörkret förfalla vinna mot ljuset. Vår maktlöshet och depressionen ibland är så stark att vi inte orkar mer. Det vad Elia hade varit igenom. Gud lyfte upp honom. Gud kommer också att lyfta upp dig i det mörkrets dal. När vi tröttnar på vårt livs resa och tros resa ska vi be Gud att ge oss Elias styrka så att vi kan nå tillslutet.

Vi lär oss från Paulus brev till efesierna att kärlek är det kristna livets halt och kärnan. (Ef 4:30–5:2). Genom detta ska alla veta att vi är Jesu lärjungar (Joh. 13:15). Det är detta grundläggande kristna kännetecken som Paulus manar efesierna att sätta i praktik. Det är också samma ord han rikta till oss idag. Han ger oss konkreta sätt vad vi inte ska göra mot medmänniskor: ”Gör er av med elakhet, vrede och häftighet, med skymford, och förolämpningar all annan ondska. Vad ska vi då göra? Hur ska vi älska? Paulus skriver: Vår goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus… lev i kärlek”.  Vi lever i en tid när de flesta människor är själviska och grymma mot andra medmänniskor. Ofta anklagar vi andra för att ha gjort att vi bli arg. Nej, det är vi som väljer hur vi svarar på andra provokation. Det är just när andra förolämpar eller är elaka mot oss som vi kan veta vem vi är- dålig eller god människa, om vi är helgon eller syndare, högmodiga eller ödmjuka. Vi behöver mer någonsin höra Paulus ord.

Det finns ondska överallt idag, men Gud tillåter det tillfälligt (2 Pet 3:7–9). Gud har inte skapat människor med ond sida. Han har skapat människor till sin avbild, med benägenhet att efterlikna hans kärlek. Men Gud gav oss också fri vilja. Sedan det första fallet, har vi ärvt benägenhet att synda (5 Mos 32:4, 5). Bibeln säger klart och tydligt att det kommer en doms dag. Du kan lita på detta eftersom Guds ord alltid står fast och åstadkommer vad det lövat. Gud kommer att ingripa i sin tid. Bibeln visar att Guds ord och löften för framtiden inte är tomma ord. Ju bättre vi lär känna Gud, desto mer övertygade blir vi om att han bryr sig om oss (1 Pet 5:7).

I alla tider sedan Jesus har det funnits människor och organisationer som har motarbetat Kristus och hans läror. De sprider medvetet och vissa omedvetna lögner och villoläror för att människor inte ska kunna lära känna Gud, tro på hans son, Jesus och leva i den helige Anden. Antikrist håller miljoner människor i andligt mörker. Antikrist inspirerade organisationer finns överallt idag och förväxlar Kristi ord och ersätter det sina egna köttsliga ord. Oftast kan det kännas idag liksom det kristna livet förlorar kampen till mörkret, att det onda segrar över ljuset.

Vi lever i en värld, där Gud inte är påtaglig, en värld i vilken vatten är nödvändigare än Gud, där Gud inte ingriper. För att vi ska kunna hålla oss fast i Gudstro måste vi kunna motsätta oss villfarelserna i falska filosofier och inse att vi inte endast lever av bröd, av gay-parader utan först och främst av lydnaden mot Guds ord. Först när denna lydnad blir omsatt i livet, växer det. Vår viktigaste tillgång är vår tro på Jesus, Guds Son, född av Maria, som vi har tagit emot som vår Herre och Gud och vår framtidstro på en bättre andlig plats för alla Guds barn.

Evangelisten Johannes lyfter fram nödvändigheten i att tro på Jesus Kristus för att komma in i himmelriket (Joh 6:41-51). Jesus vill ge oss sin kropp till andlig kost för vår vandring här på jorden. Det är Jesu sista måltid, som blir kyrkans eukaristi och till Jesu ständiga brödunder.  Jesus har själv blivit vetekornet som dör för att bära rik frukt (Joh 12:24). Han själv har blivit bröd för oss, och detta bröd varar ända till tidernas slut. I detta sammanhang kan vi komma ihåg Jesu första ord i öknen, vilka han hämtat från Gamla Testamentet (5 Mos 8:3) för att avvisa frestaren. ”Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun (Matt 4:4). För att vi ska acceptera eukaristins lära måste vi först och främst tro på Jesu gudomlighet. Kristus gör anspråk på att vara Guds son och därmed själv Gud. Anledningen till otro idag är samma som det var under Jesu tid, 29 e.Kr- högmod.

Kära bröder och systrar, låt oss av hjärtat tacka Gud för trons gåva. Gud har älskat och kallat oss till gemenskap med honom i himmelriket. Vad kan vi önska mer? Vid varje eukaristi firande färdas vi till himmelriket. Gud kallar oss att stå upp och ät liksom han vaknade profeten Elia. Chikezie Onuoha MSP.

Webbdesign: Peter Tynkkynen