Predikningar

Ditt ord är sanning, Sjunde påsksöndagen 2009, v21

 Mina vänner, dagens liturgi handlar om enhet bland de kristna. Vi som kristna har ett gemensamt arv. Grunden till vår tro är Jesus, vår frälsare och Gud. Kristen tro är Kristus sanningen i person. I Kristi egen person är allt fullbordat, men inte i oss, eller i Kyrkan. Kristus kallar var och en av oss att samverka så att hans nåd i oss kan åstadkomma Guds plan. Under de tio dagar som apostlarna väntade på Andens utgjutelse, var val av den som skulle ersätta Judas Iskariot den enda sak som de gjorde förutom att be. Två personer blev föreslagna, Josef Barsabbas och Mattias. Varför var det bara två personer som blev föreslagna när det fanns cirka ett hundratjugo lärjungar på plats? Var det bara dessa två som uppfyllde Petrus krav att personen skulle ha varit med dem från Jesu dop fram tills han blev upptagen till himlen?

Läs mer...

Jag är människa, Sjätte påsksöndagen, v20

Mina vänner, i fredags avrundade den helige Fadern sitt besök i det Heliga Landet. Att använda namnet det heliga landet låter motsägelsefullt med tanke på att landet under många år inte haft frid. Namnet Jerusalem betyder frid. Ändå känner inte staden frid. Snarare är Jerusalem en konfliktfylld stad. Påven föreslog redan vid första dagen i Israel en tvåstaters lösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Så väl Israel som Palestina vill leva i frid och i trygghet. Om detta är fallet, varför är det så svårt att komma överens och låta frid råda? Vi ser att gränsdragningar mellan folk, stater och raser skapar konflikter istället för frid. "Jag är människa, jag också" säger Petrus till Cornelius i Caesarea. Gud gör inte skillnad på människor. När man gör skillnad på människor blir oftast konsekvenserna negativa. En enda sak behövs för att kunna lösa de flesta konflikter i världen. Kärlek! Men vad för kärlek?

Läs mer...

"Jag är vinstocken, ni är grenarna", Femte påsksöndagen 2009, v19

Från och med denna femte påsksöndag pekar redan evangelietexterna på Kristi Himmelsfärd och Pingst. Dagens evangelium är en del av Jesu tal vid sista måltiden med sina lärjungar. Det var som ett avskedstal.Samtalets syfte var att uppmana och styrka Jesu lärjungar i alla tider.  Han sa att de inte skulle vara oroliga utan förlita sig på Gud. Människan har benäghet att välja den lättaste vägen även när den inte är den rätta vägen. Jesus talar inte med abstrakta begrepp, utan konkret, med bilder och liknelser. Bilderna hämtas alltid från vardagslivet. Med hjälp av bilden om vinstocken försöker Jesus att förklara för lärjungarna beskrivningen av Guds folk i Gamla Testamentet som Guds vingård (Ez 15). I dagens text menar Jesus att han och alla lärjungar blir det nya Guds utvalda folk, ett heligt folk, Guds eget folk som ska förkunna hans storverk. Jesu lärjungar bär frukt om de är kvar i Kristus.

Läs mer...

Hemligheten blir uppenbarad, Fjärde påsksöndagen 2009, v18

Mina vänner, idag läser vi Jesu tal om den gode herden. Han beskriver den gode herdens egenskaper. Att den gode herden älskar sina får ser vi när han ger sitt liv för fåren.

Judarna var ett jordbrukande folk. De var vana vid begreppen herde och hjord. I Gamla testamentet kallas Gud för Israels herde. När Jesus använder dessa ord visar han att han förstod hur verkligheten var för sina åhörare. Jesus kallar sig själv den gode herden. Alla hör till Kristi hjord. Den gode herden skyddar och bevarar sin hjord. Han känner och kallar sina får vid namn.

Det som från början var en hemlighet uppenbarar Gud för sitt folk i Jesus Kristus, det vill säga att Gud älskar människor och har gjort dem till sina barn. Detta ser vi i Petrus tal efter botande av den lame.

När Petrus botade mannen var de flesta vanliga människor glada. De ville veta genom vilket namn som undret hade skett. När Petrus sa att det var genom nasarén Jesu Kristi namn blev folkets ledare inte glada. De grep och häktade lärjungarna och till sist förhörde de dem. Det är viktigt att komma ihåg att judarna hade väntat länge på en politisk ledare, en som inte bara skulle befria dem från romarna utan också en ledare som skulle göra dem till härskare över hedningarna. Deras förväntningar och önskningar var av denna jord. Jesus däremot talade om omvändelse, barmhärtighet, kärlek och förberedelse för en framtida värld. Detta gick inte att förena med judarnas förväntningar. Jesus var inte för dem den förväntade Messias. För dem var han en falsk Messias och därför kallade de på romarna för att korsfästa honom. Lärjungarna hävdar att denne Jesus var Messias och de gör till och med  under i hans namn.

Ni skall vittna om allt detta, Tredje påsksöndagen 2009, v17

 

Mina vänner, idag finns mycket skriveri om religion, kristendom och i synnerhet Katolska Kyrkan och påven. Det finns olika kritik av Kyrkans position i  moraliska frågor och hur påven har yttrat sig i olika kontext och tidpunkter i dessa frågor. Man har till och med gjort jämförelse mellan Johannes Paulus II och nuvarande påven. Speciellt handlar kritiken om moraliska problem så som utdelande av kondomer till HIV/AIDS patienter, eutanasi, abort och preventivmedel. Dessa frågor har för massmedia blivit centrala frågor.

 

Utan tvekan finns bra, bättre eller dåliga sätt att hantera dessa frågor eller situationer. Benedikt XVI kanske inte har samma talang att möta medierna som Johannes Paulus hade. Men i huvudsak sa han precis samma sak som påven Benedikt säger. Man glömmer helt enkelt att Johannes Paulus blev påve i en annorlunda kontext och att han i många år hade skaffat sig förtroende såväl inom som utanför Kyrkan före informationsteknologins explosion. Media- bevakningen och tillgång till information var mycket mer begränsad under Johannes Paulus II tid.

Läs mer...

Webbdesign: Peter Tynkkynen