Predikningar

"Jag är vinstocken, ni är grenarna", Femte påsksöndagen 2009, v19

Från och med denna femte påsksöndag pekar redan evangelietexterna på Kristi Himmelsfärd och Pingst. Dagens evangelium är en del av Jesu tal vid sista måltiden med sina lärjungar. Det var som ett avskedstal.Samtalets syfte var att uppmana och styrka Jesu lärjungar i alla tider.  Han sa att de inte skulle vara oroliga utan förlita sig på Gud. Människan har benäghet att välja den lättaste vägen även när den inte är den rätta vägen. Jesus talar inte med abstrakta begrepp, utan konkret, med bilder och liknelser. Bilderna hämtas alltid från vardagslivet. Med hjälp av bilden om vinstocken försöker Jesus att förklara för lärjungarna beskrivningen av Guds folk i Gamla Testamentet som Guds vingård (Ez 15). I dagens text menar Jesus att han och alla lärjungar blir det nya Guds utvalda folk, ett heligt folk, Guds eget folk som ska förkunna hans storverk. Jesu lärjungar bär frukt om de är kvar i Kristus.

Läs mer...

Hemligheten blir uppenbarad, Fjärde påsksöndagen 2009, v18

Mina vänner, idag läser vi Jesu tal om den gode herden. Han beskriver den gode herdens egenskaper. Att den gode herden älskar sina får ser vi när han ger sitt liv för fåren.

Judarna var ett jordbrukande folk. De var vana vid begreppen herde och hjord. I Gamla testamentet kallas Gud för Israels herde. När Jesus använder dessa ord visar han att han förstod hur verkligheten var för sina åhörare. Jesus kallar sig själv den gode herden. Alla hör till Kristi hjord. Den gode herden skyddar och bevarar sin hjord. Han känner och kallar sina får vid namn.

Det som från början var en hemlighet uppenbarar Gud för sitt folk i Jesus Kristus, det vill säga att Gud älskar människor och har gjort dem till sina barn. Detta ser vi i Petrus tal efter botande av den lame.

När Petrus botade mannen var de flesta vanliga människor glada. De ville veta genom vilket namn som undret hade skett. När Petrus sa att det var genom nasarén Jesu Kristi namn blev folkets ledare inte glada. De grep och häktade lärjungarna och till sist förhörde de dem. Det är viktigt att komma ihåg att judarna hade väntat länge på en politisk ledare, en som inte bara skulle befria dem från romarna utan också en ledare som skulle göra dem till härskare över hedningarna. Deras förväntningar och önskningar var av denna jord. Jesus däremot talade om omvändelse, barmhärtighet, kärlek och förberedelse för en framtida värld. Detta gick inte att förena med judarnas förväntningar. Jesus var inte för dem den förväntade Messias. För dem var han en falsk Messias och därför kallade de på romarna för att korsfästa honom. Lärjungarna hävdar att denne Jesus var Messias och de gör till och med  under i hans namn.

Ni skall vittna om allt detta, Tredje påsksöndagen 2009, v17

 

Mina vänner, idag finns mycket skriveri om religion, kristendom och i synnerhet Katolska Kyrkan och påven. Det finns olika kritik av Kyrkans position i  moraliska frågor och hur påven har yttrat sig i olika kontext och tidpunkter i dessa frågor. Man har till och med gjort jämförelse mellan Johannes Paulus II och nuvarande påven. Speciellt handlar kritiken om moraliska problem så som utdelande av kondomer till HIV/AIDS patienter, eutanasi, abort och preventivmedel. Dessa frågor har för massmedia blivit centrala frågor.

 

Utan tvekan finns bra, bättre eller dåliga sätt att hantera dessa frågor eller situationer. Benedikt XVI kanske inte har samma talang att möta medierna som Johannes Paulus hade. Men i huvudsak sa han precis samma sak som påven Benedikt säger. Man glömmer helt enkelt att Johannes Paulus blev påve i en annorlunda kontext och att han i många år hade skaffat sig förtroende såväl inom som utanför Kyrkan före informationsteknologins explosion. Media- bevakningen och tillgång till information var mycket mer begränsad under Johannes Paulus II tid.

Läs mer...

Att leva i Verkligheten, Barmhärtighetens söndag 2009, v16

Denna söndag kallas för Den Gudomliga barmhärtighetens söndag. Den är en fest som upphöjer helt och fullt Gud i hemligheten med hans barmhärtighet. Gud öppnar på ett speciell sätt sitt hjärta till alla som närmar sig sin barmhärtighets källa genom bikten och den heliga kommunionen. Vi som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet. Barmhärtighetens hemlighet är slutligen uppenbarad i Jesus Kristus. Idag mer än någonsin behöver vi påminna världen om Guds stora barmhärtighet som gör oss skyldiga att visa barmhärtighet mot varandra. Genom Syster Faustinas liv och kallelse, en polsk nunna, har Gud påminnt hela mänskligheten om sin barmhärtighet. Gud påminner oss om sin gränslösa  barmhärtighet genom henne. Gud kallar oss att visa barmhärtighet alltid och överallt. Syster Faustina fick en vision i Plock den 22 februari 1931, då Kristus uttryckte en önskan att man skulle måla en tavla av den bild som Faustina såg av Herren och nedtill skriva orden: "Jesus, jag förtröstar på dig".

Tavlan föreställer den uppståndne Kristus som på händer och fötter bär spår efter korsfästelsen. Från det på tavlan osynliga hjärtat utgår två strålar, en röd och en blek. Den röda strålen betecknar blodet, som är själarnas liv medan den bleka strålen betecknar det vatten som renar själarna. Tavlan visar Guds barmhärtighet som helt och fullt uppenbarats i Kristi påskmysterium och i de heliga sakramenten. Enligt Jesu önskan ska  barmhärtighetsens helg firas den första söndagen i påsktiden. Var barmhärtiga, så som er Fader är barmhärtig (Matt 5:48).

 

Mitt Liv, Påskdagen 2009, v15

christ_resurectionHalleluja, detta är den dag som Herren har gjort! Låt oss hålla fest och vara glada! Vi vet att Kristus har uppstått från de döda och inte mer ska dö. De som såg det har vittnat om det för att också vi ska tro; hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning (Joh 21:24). Om det är fallet får vi hålla fast vid vår bekännelse. Jesu uppståndelse är grunden och utgångspunkten i den kristna tron. I princip tror de flesta av oss på den fast vi lever som om den inte hade skett. Det finns människor som relativiserar och ifrågasätter berättelsen om uppståndelsen. Somliga jämställer evangeliernas skildring av Jesu uppståndelse med sagoboken och kallar den för myt eller legend. Uppståndelsen är grunden för vår glädje som kristna. Den helige Augustinus brukade  säga att kristen tro är Jesu uppståndelse.

Webbdesign: Peter Tynkkynen