Biskopen har ordet

Biskopen om SSPX

Uttalande av biskop Anders inför uppdrag granskning

 

Med anledning av Uppdrag gransknings uppföljning av SSPX och Vatikanen den
23 september

I vintras genomgick kyrkan ett stålbad när påven hävde exkommunikationen av
biskoparna i St Pius X:s prästbrödraskap bara dagar efter att en av dem,
Richard Williamson, i tv-programmet Uppdrag granskning förnekat Förintelsen.

Många i och utanför kyrkan drog då den felaktiga slutsatsen att kyrkan nu
skulle ha godkänt anti-semitiska åsikter och avståndstagande från Andra
Vatikankonciliets tydliga bejakande av religionsfrihet, ekumenik och
religionsdialog.

Påven själv gjorde i ett brev till de katolska biskoparna i mars helt klart
att så inte är fallet.

För att försonas fullt ut med den Katolska kyrkan måste SSPX ta avstånd från
Williamsons uttalanden, och acceptera kyrkans lära så som den förkunnats av
Andra Vatikankonciliet och alla de efterkonciliära påvarna.

Den 23 september kommer Uppdrag granskning att sända ett program där de
följer upp vad som hänt sedan i vintras, och vad man i Vatikanen visste
innan exkommunikationen hävdes.

I programmet framgår att vi på Katolska biskopsämbetet i Stockholm, så som
vi alltid brukar göra, vidarebefordrat den information som vi hade om SSPX
och Richard Williamson, inklusive innehållet i Uppdrag gransknings intervju
med honom, till företrädare i Vatikanen.

Jag vill understryka att vi rutinmässigt skickar information om kyrkliga
angelägenheter till Vatikanen, och att det inte rör sig om något
exceptionellt i just detta fall.

Jag vill också framhålla att det är min uppfattning att det goda som kom ut
av turbulensen i våras var att vi alla fick lov att bekänna färg.

Påven och Vatikanen har krävt att Richard Williamson och SSPX tydligt och
kraftfullt tar avstånd ifrån och ber om förlåtelse för förnekandet av
Förintelsen. Så har ännu inte skett, åtminstone inte vad gäller Williamson
själv.

Inte heller kan vi se att företrädarna för SSPX hittills visat prov på den
öppenhet och ödmjukhet som krävs inför de samtal om försoning som ska inledas i oktober. Tyvärr
sade deras generalsuperior, biskop Bernard Fellay så sent som i juli i år att de inte är villiga att
vara tillmötesgående och visa någon kompromissvilja när det gäller de
centrala skillnader som finns i uppfattningar mellan katolska kyrkans
ledning och SSPX. ( http://www.cfnews.org/bishopfellay-090731.htm )

Låt oss alla be om den Helige Andes ledning, och påminna oss om att Kristus
aldrig överger sin Kyrka.

+ Anders Arborelius OCD

Inbjudan till Jesumanifestation

Inbjudan till Jesusmanifestationen 2 maj 2009

alt

Under hela påsktiden får vi glädja oss över Jesu uppståndelse, som är kärnan i vår kristna tro. Genom vårt dop och vår konfirmation har vi också tagit på oss uppdraget att dela med oss av vår tro till dem vi möter. Många här i Sverige lever ett liv utan Jesus. Det borde vara vår stora glädje att få dela med oss av vår tro på Jesus, som har dött och uppstått för oss. Många av oss katoliker har kommit hit från andra länder där tron på Jesus är starkare och längtar efter att få visa sin tro utåt. Andra av oss är uppvuxna här och har sett att behovet och öppenheten för det kristna budskapet tycks bli större just nu. Det gäller alltså att hitta tillfällen och möjligheter att föra ut budskapet om Jesus och hans kärlek.

Förra året ordnade man för första gången Jesusmanifestationen här i Stockholm. Kristna från olika kyrkor och samfund samlades på olika platser för att förkunna budskapet, be och sjunga lovsånger. Det avslutades med en gemensam ekumenisk gudstjänst i Kungsträdgården. I år följer man samma plan. Från katolsk sida har vi i år en större och bredare medverkan. En arbetsgrupp har arbetat fram ett program för den katolska samlingen, som äger rum på Mynttorget, alltså den bästa plats man kan tänka sig mellan Kungliga slottet och riksdagen, från kl. 11.00 till kl. 14.00. Sedan går man gemensamt till Kungsträdgården för den avslutande ekumeniska gudstjänsten kl. 15.00. Efteråt har våra ungdomar en samling i Sankta Eugenia strax bredvid.

I år har vi den stora glädjen att få ha den helige faderns egen predikant med oss: pater Raniero Cantalamessa OFMCap. Han kommer att tala på Mynttorget liksom jag själv. Många olika grupper från våra församlingar och missioner medverkar med bön, sång och musik. En speciell böneappell för de kristna i Irak står också på programmet. Jag inbjuder alla som har möjlighet att delta i denna manifestation där vi vill visa på den trons glädje som Jesus genom påsken har gett oss. Ytterligare upplysningar genom diakon Erik Kennet Pålsson (tel. 08-742 18 50;

08-745 02 08; mobil: 0709-590789; e-mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Vi ber om Guds välsignelse för Jesusmanifestationen, så att nya människor kan få möta den levande Herren Jesus Kristus!

Stockholm, Påsken 2009

 

+Anders Arborelius ocd

Biskop Anders om Brasilienfallet

Det är med sorg bedrövelse som jag tagit del av de hemska trauman som den nio-åariga brasilianska flickan har råkat ut för. Jag vill betona att den Katolska kyrkan i Sverige har inte någon förstahandskunskap om det tragiska fallet. Men förutsatt att medias rapportering stämmer med fakta, kan jag inte se att det detta fall kan vara fråga om en automatisk exkommunikation. Det skedda handlar snarare om nödvärnsrätten, när läkarna slagit fast att den mycket unga gravida flickan inte kommer att klara av en tvillinggraviditet. Det är en central princip i moralteologin att vi alla har rätt att försvara sitt liv. Vidare kan man diskutera om och hävda att detta fall är "en handling med dubbel verkan" liknande det vid cancer i livmodern, som kan avlägsnas även om fostret kommer att dö som följd.

Läs mer...

Herdabrev för fastetiden 2009

Biskop Anders ArboreliusKära systrar, kära bröder!

Fastetiden är frihetens tid. Jesus vill befria oss från alla bindningar till synd och själviskhet, så att vi kan leva i den helige Andes fulla frihet. Jesus har kommit för att "frambära ett glädjebud till de fattiga och för att förkunna befrielse för de fångna" (Luk 4:18). Vi kan bara ta emot denna glädje om vi ser vår fattigdom. Vi kan bara bli befriade om vi inser att vi är fångna. Också vi i den rika delen av världen börjar just nu förstå att ständig ekonomisk tillväxt inte är något som sker automatiskt. Kanske kan denna ekonomiska kris hjälpa oss att lösgöra oss från Mammons tyranni? De som drabbas hårdast av denna kris är ändå inte vi utan de fattigaste av de fattiga. Denna kris kan för oss bli ett tillfälle att återupptäcka den saligprisning som gäller de fattiga i Anden. Vi kristna i Västerlandet behöver hitta en ny askes, ett nytt sätt att handskas med våra materiella tillgångar. Den helige Ande kan lära oss ett helt nytt förhållningssätt till det vi har. "Det är saligare att ge än att få" (Apg 20:35). Varje år får vi en sådan möjlighet genom stiftets fasteoffer. Ja, vi vågar faktiskt tala om offer, alltså om något som svider i skinnet och inte bara om några småslantar. Snålheten bedrar alltid visheten. Den vanställer vår själ och vi riskerar att bli en karikatyr av oss själva. Givmildheten gör oss vackra både inför Gud och inför varandra.

Så firar vi fastan 2009

Varje år manar kyrkan oss enligt gammal tradition att fasta och göra bot som förberedelse för påskhögtiden. Jesus fastade själv i 40 dagar i öknen och vi ska förena oss med honom. Fastan hjälper oss att inse att det materiella inte får göra oss till sina slavar. Medan kroppen fastar får själen näring. Fastan uttrycker också vår solidaritet med hungrande människor i världen.

Numera är det endast askonsdag och långfredag som är faste- och abstinensdagar för alla. Då äter vi högst ett mål mat och avstår helt från kött. Detta gäller inte sjuka, personer som har tungt arbete och barn under uppväxtåren. Den som påbörjat sitt sextionde levnadsår behöver inte längre fasta.

Det finns många sätt att markera fastetiden. Man kan exempelvis avstå från sötsaker, tobak, alkohol, kaffe, biobesök och annan underhållning eller alltför mycket tv-tittande, dataspelande och internetsurfande. Varje fredag kan bli till åminnelse av Herrens lidande och död.

På fredagarna ska alla som fyllt 14 år fullgöra den botgöring som kyrkan föreskriver. Detta kan ske genom att till exempel:
- avstå från kött, eller någonting annat som tillhör matbordet
- avstå från alkohol, rökning eller någon annan njutning
- begränsa måltiderna, äta mindre.
De pengar man på så sätt sparar kan man istället skänka åt nödlidande.

Men den av kyrkan föreskrivna botgöringen fullgörs också genom att det religiösa livet intensifieras, till exempel genom att man
- ägnar särskild uppmärksamhet åt familjens gemensamma böneliv
- deltar i den heliga mässan, sakramentstillbedjan eller korsvägsandakten
- visar sjuka, fattiga, gamla, ensamma särskild värme och kärlek.

Var och en kan själv välja den form av bot som han eller hon vill följa under vanliga fredagar. Den behöver inte alltid vara densamma. Man begår inte någon synd om man någon fredag inte uppfyller sin botplikt. Men att allvarligt föresätta sig att på något sätt göra bot är en viktig plikt för var och en.

Under fastetiden upptas en särskild fastekollekt, det så kallade fasteoffret på Palmsöndagen Årets fasteinsamling kommer att gå till att stödja stiftets hjälpsinsatser för de lokala församlingarnas sociala arbete med behövande familjer i Centralasien och Mellanöstern. Du kan ge ditt bidrag på Palmsöndagen den 5 mars och/eller via bankgiro 5810-1312; postgiro 31 71 76-6. Besök gärna Caritas hemsida www.caritas.se.

Att vi får gå till bikt är en stor nåd. Påsktiden påminner oss om detta. Eftersom vi lever i ett land med stora av- stånd är tiden för påskbikt och påskkommunion utsträckt till 14 veckor, från och med första söndagen i fastan den 1 mars till och med heliga Trefaldighetsdag den 7 juni.

Det är angeläget att prästerna erbjuder många tillfällen till bikt. Det är också önskvärt att de troende som vill får möjlighet att bikta för en präst som förstår deras modersmål. Om man vill intensifiera sitt kristna liv är det viktigt att även hålla sig informerad om vad som händer i kyrkan –både här i Sverige och i den stora världen. Därför rekommenderar jag i detta sammanhang alla att prenumerera på de katolska tidskrifterna Katolskt magasin, Signum och Karmel samt att läsa församlingsmeddelandena.

Till sist vill jag tacka alla som genom kyrkoavgiften eller på annat sätt har understött kyrkan och hennes verksamhet.

Biskop Anders Arborelius OCD

Fler artiklar...

  1. Fastetidens miljö
Webbdesign: Peter Tynkkynen