Stiftsmeddelande

Ny församlingsordning den 31 maj 2009

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR STOCKHOLMS KATOLSKA STIFT

Stockholms katolska stift upprättades år 1953 av påven Pius XII bullan i Profedt in Sueda. Det sålunda upprättade Stiftet ersatte det Apostoliska vikariatet Sverige (upprättat år 1783) som återgav Katolska kyrkan i Sverige legal status efter reformationen. Stockholms katolska stift är, som ett bestämt geografiskt territorium, en del av den världsvida Katolska kyrkan. Enligt de associationsformer som svensk rätt erbjuder, uppträder Stockholms katolska stift som ett registrerat trossamfund under beteckningen Romersk-katolska kyrkan. Stiftet är i sin tur indelat i bestämda geografiska områden som benämns församlingar. 
.
Denna av biskopen stadfästa församlingsordning är avsedd att vara en praktisk vägledning och formell reglering av vissa aspekter av församlingarnas liv och verksamhet. L frågor som inte regleras i denna församlingsordning, eller i andra partikulärrättsliga bestämmelser, gäller kyrkolagen (CICfrån 1983). Denna församlingsordning träder i kraft Pingstdagen den 31 maj 2009.

 

Stockholm, den 23 mars 2009
Anders Arborelius ocd
Biskop av Stockholms katolska stift

 

1. FÖRSAMLINGAR 

1.1 Stockholms katolska stift (Stiftet) är indelat i bestämda geografiska områden som benämns församlingar. 
1.2 Varje församling är, efter beslut om registrering enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, en registrerad organisatorisk del av trossamfundet Romersk-katolska kyrkan. 
1.3 Ändring av församlingsindelningen beslutas av Stiftets biskop efter samråd med Stiftets prästråd och, när det gäller ekonomiska frågor, med Stiftets ekonomiråd. 
1.4 Varje församlings uppgift är att fira gudstjänst; först och främst den heliga mässan. Därutöver ska församlingen främja gemenskåp bland sina medlemmar, förkunna evangelium, undervisa, bedriva och delta i social och karitativ verksamhet samt genom bön och offer stödja hela den världsvida Katolska kyrkans arbete. 
1.5 Verksamheten i församlingen leds av kyrkoherden. Till stöd för kyrkoherden när det gäller församlingslivet och ekonomiska frågor finns ett pastoralråd och ett ekonomiråd eller ett gemensamt råd. Ordinarie församlingsmöte, som hålls en gång varje år, beslutar om ansvarsfrihet för råden och utser valnämnd.

2 KAPELLFÖRSAMLINGAR 

2.1 Om gudstjänst regelbundet firas på annan ort än församlingens huvudort kan församlingens pastoral- och ekonomiråd göra en gemensam framställan till Stiftets biskop om att få upprätta en kapellförsamling. Denna framställan ska innehålla förslag till riktlinjer för verksamheten. 
2.2 Om tillstånd har erhållits att upprätta en kapellförsamling, ska ett kapellråd tillsättas. Kapellrådet ska fastställa de riktlinjer för verksamheten som blir gällande efter godkännande av Stiftets biskop.
2.3 Kapellrådet är underställt moderförsamlingens pastoral- och ekonomiråd. 

3 MEDLEMSKAP l FÖRSAMLING 

3.1 Medlem i en församling är var och en som har döpts eller upptagits i Kyrkans fulla gemenskap, som inte har begärt utträde och som är bosatt inom den aktuella församlingens geografiska område
3.2 Medlemmarna ska genom sitt personliga engagemang bidra till församlingens. Stiftets och hela Kyrkans verksamhet. 
3.3 Medlemmarna ska bidra ekonomiskt till församlingens, Stiftets och hela Kyrkans verksamhet genom att följa den i stiftsordningen stadfästa ordningen för kyrkoavgift. 
3.4 En medlem i en församling får inte samtidigt vara medlem i annan icke katolsk kyrka eller trossamfund. 
3.5 Medlemskap i en viss församling hindrar inte medlemmen från att vara aktiv i en annan katolsk församling. 

4 SJÄLAVÅRD l ANDRA RITER ÄN DEN LATINSKA OCH NATIONELL SJÄLAVÅRD 

4.1 Präster som tillhör andra riter än den latinska ansvarar i samverkan med Stiftets biskop och den lokale kyrkoherden för själavården inom respektive rit. 
4.2 Stiftets biskop utser vid behov själasörjare för olika Språkgrupper och upprättar missioner för dessa grupper. Kyrkoherden och dessa själasörjare ska samverka i enlighet med Stiftets riktlinjer för nationell själavård.

5 KYRKOHERDE 

5.1 Stiftets biskop tillsätter den kyrkoherde och de övriga präster och diakoner som ska tjänstgöra i en församling, l förekommande fall sker tillsättandet efter förslag från föreståndare för berörd orden. 
5.2 Innan ordinarie kyrkoherde tillsätts i en församling kan församlingens pastoral- och ekonomiråd höras. 
5.3 Om verksamheten i en församling ska ledas av någon annan än ordinarie eller tillförordnad kyrkoherde ska denne ha en skriftlig fullmakt av Stiftets biskop. Utan sådan fullmakt saknas rätt att leda församlingsverksamheten. 
5.4 Kyrkoherden företräder församlingen och tecknar dess firma. Kyrkoherden kan efter protokollfört godkännande av församlingens ekonomiråd utse någon annan att teckna församlingens firma. 
5.5 Kyrkoherden svarar för att biskopsvisitation kan genomföras i enlighet med Stiftets riktlinjer. 
5.6 Ordinarie eller tillförordnad kyrkoherde är, som närmare anges i 9.5, ordförande i församlingens pastoral- och ekonomiråd. 
5.7 Kyrkoherden ansvarar för att alla anställnings- och arbetsförhållanden samt volontärskap i församlingen är förenliga med lag och goda seder. 

6 FÖRSAMLINGSMÖTE 

6.1 Ordinarie församlingsmöte ska hållas en gång varje år före april månads utgång på dag som församlingens pastoral- och ekonomiråd gemensamt bestämmer. 
6.2 Extra församlingsmöte kan sammankallas av kyrkoherden eller av en tredjedel av ledamöterna i församlingens pastoral- eller ekonomiråd. 
6.3 Ett församlingsmöte förbereds gemensamt av församlingens pastoral- och ekonomiråd under ledning av församlingens kyrkoherde.
6.4 Rösträtt vid församlingsmötet har varje närvarande församlingsmedlem som har fyllt sexton år. 

7 KALLELSE TILL FÖRSAMLINGSMÖTE 

7.1 Ett församlingsmöte är behörigen utlyst om kallelse har skett genom pålysning vid gudstjänst minst två på varandra följande söndagar före församlingsmötet.
7.2 Kallelsen till ett ordinarie församlingsmöte ska innehålla en sammanfattning av årsbokslutet. 
7.3 Information om det kommande församlingsmötet ska utöver kallelse lämnas genom anslag i kyrkans lokaler och, om möjligt, i Församlingsblad eller motsvarande samt på församlingens hemsida.

8 FÖRSAMLINGSMÖTETS GENOMFÖRANDE 

8.1 Församlingens kyrkoherde öppnar församlingsmötet och i kontrollerar om det har blivit behörigen utlyst. När mötet har öppnats sker val av mötesordförande, sekreterare och två justeringsmän, vilka också är rösträknare. 
8.2 Ordinarie församlingsmöte ska i förekommande fall l behandla, besluta och förrätta val i följande ärenden i den ordningsföljd som ordföranden bestämmer: 
i. Pastoralrådets verksamhetsberättelse, 
ii. Ekonomirådets verksamhetsberättelse och bokslut, 
iii. Revisionsberättelse, 
iv. Förtroenderevisorns berättelse, 
v. Beslut om ansvarsfrihet, 
vi. Val av valnämnd,
vii. Val av förtroenderevisor,
viii. Ärenden som har aktualiserats av medlem, 
ix. Information och samtal om församlingens verksamhet, samt 
x. Övriga ärenden. 
Ytterligare bestämmelser om val finns i valordningen.
 
8.3 Ett ärende som en röstberättigad församlingsmedlem vill att församlingsmötet ska behandla, måste lämnas skriftligen till kyrkoherden'eller till vice ordföranden i församlingens pastoral- eller ekonomiråd (se 9.5) senast en vecka före utsatt mötestidpunkt. 
8.4 Ärenden som behandlas vid församlingsmötet kan, om församlingsmötet så beslutar, leda till en rekommendation som det sedan åligger församlingens pastoral- eller ekonomiråd att ta a ställning till. 
8.5 Som församlingsmötets beslut gäller den mening som har erhållit flest röster. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst. 
Protokoll från församlingsmötet ska offentliggöras genom att anslås på församlingens anslagstavla senast i samband med att det enligt 8.6 sänds in till Biskopsämbetet.

Protokollet kan också offentliggöras genom att ett tillkännagivande anslås på församlingens anslagstavla om var protokollet finns tillgängligt. En anteckning ska göras på protokollet eller tillkännagivandet om vilken dag det har anslagits.

8.6 Protokollet från församlingsmötet och i förekommande fall verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse, ska sändas in till Biskopsämbetet senast en månad efter mötet. Biskopsämbetet bekräftar skriftligen mottagandet av handlingarna. 
8.7 Beslut och val är giltiga och får verkställas tidigast tre veckor efter den dag Biskopsämbetet mottog protokollet, under förutsättning att Stiftets biskop inte inom denna tid skriftligen har förklarat att han Inte godkänner beslutet eller valet. 

TILLKOMMANDE PUNKTER
9 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR FÖRSAMLINGENS PASTORAL- OCH EKONOMIRÅD 
10 FÖRSAMLINGENS PASTORALRÅD 
11 FÖRSAMLINGENS EKONOMIRÅD 
12 REGISTER, KYRKBÖCKER OCH ARKIV 
13 ORDINARIE REVISION 
14 FöRTROENDEREVISOR 
15 JÄV 
16 ÖVERKLAGANDE 
17 UNDANTAG FRÅN FÖRSAMLINGSORDNINGEN 
18 ÄNDRING AV FÖRSAMLINGSORDNINGEN UPPLÖSNING ELLER DELNING AV EN FÖRSAMLING 

VALORDNING 

Bland medlemmarna i en församling väljs enskilda personer till att inneha olika förtroendeuppdrag. Därigenom ges församlingsmedlemmarna i ska fullgöra sina grundläggande uppgifter, l denna valordning - som kompletterar församlingsordningen för Stockholms katolska stift - ges föreskrifter om hur val till olika förtroendeuppdrag ska genomföras. På samma sätt som gäller för tolkningen av församlingsordningen, ska denna valordning tolkas med stöd av kyrkolagen (CIC från 1983). 
.
Denna valordning träder i kraft Pingstdagen den 31 maj 2009. 
.
Stockholm, den 23 mars 2009
Anders Arborelius ocd 
Biskop av Stockholms katolska stift 
TILLKOMMANDE PUNKTER
1 VALNÄMND
2 RÖSTBERÄTTIGAD FÖRSAMLINGSMEDLEM 
3 VALBARHET M.M. 
4 BRISTER l KRITERIERNA FÖR VALBARHET UNDER MANDATPERIODEN 
5 FÖRSLAG TILL KANDIDATER 
6 FÖRBEREDELSER INFÖR VAL 
7 GENOMFÖRANDE AV VAL
8 RÖSTRÄKNING 
9 OFFENTLIGGÖRANDE AV VALRESULTAT 
10 ÖVERKLAGANDE 
11 UNDANTAG FRÅN VALORDNINGEN 
12 ÄNDRING AV VALORDNINGEN

 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER TILL FÖRSAMLINGSORDNINGEN OCH VALORDNINGEN AV DEN 31 MAJ 

1 Genom denna församlingsordning och valordning upphävs församlingsordningen och valordningen av den 1 februari 2005. 
2 För de ersättare i råd, vilka har valts enligt äldre bestämmelser, skade äldre bestämmelserna om ersättare i råd fortsätta att gälla fram till dess att ersättarnas mandatperiod har löpt ut enligt punkten 3. 
3 Uppdraget för de ledamöter och ersättare i råd, vilka har valts enligt äldre bestämmelser, upphör omedelbart efter det ordinarie församlingsmötet femte året efter det år då ledamoten eller ersättaren valdes. Om Stiftets biskop har givit tillstånd till förlängning av mandatperioden i det särskilda fallet upphör uppdraget omedelbart efter det ordinarie församlingsmöte som infaller närmast efter valet av nya ledamöter.

 

Stockholm, den 23 mars 2009
Anders Arborelius ocd 
Biskop av Stockholms katolska stift

 

 

Webbdesign: Peter Tynkkynen