Om – S: ta Maria Magdalenas Församling

Församlingshistoria

Inledning
S:ta Maria Magdalenas Församling tillhör de katoliker som bor på norra och västra sidan om Göta Älv. Vi finns som egen församling sedan 2005 på Hisingen i Göteborg och har nu vår förgrening i södra Bohuslän till Öckerö, Kungälv, Tjörn och Stenungsund.

Hur började det?
Under flera år på 1970- och 1980-talen firades katolsk mässa periodvis på Hisingen, i olika inhyrda kyrkor och med präster som ställde sig till förfogande från omgivande församlingar. Några samordnade aktiviteter bland katolikerna på Hisingen var det knappast tal om. Trosundervisning för barn och ungdomar bedrevs ofta inom familj och språkgrupper. Dop, första kommunion, konfirmation och vigsel förlades gärna till besök hos släkt och församling i hemlandet.
Hisingen har på 1990-talet en befolkning på c:a 120.000 invånare, varav relativt stora grupper med invandrarbakgrund från Kroatien, Polen och Portugal. Mindre grupper med invandrarbakgrund från Italien, Spanien och Vietnam finns också. De flesta av dessa var relaterade till de stora industrierna på Hisingen; bilindustrin, verkstadsindustrin och de tidigare (nu nedlagda) skeppsvarven.
Under senare år och i takt med etablerandet av kunskapscenter på Lindholmen, flyttning av företag som Eriksson, Hasselblad och Mölnlycke till Eriksberg och uppbyggnaden av norra Europas största logistikcentra och godsterminaler i Arendal och Bäckebol, har det tillkommit grupper av högutbildade och i Sverige temporärt boende s.k. utlandsplacerade, de flesta med engelska som första eller andra språk.

Hisingen Project

_{I september 1994 initierade dåvarande biskop Hubertus Brandenburg ”Projekt Hisingen – att samla katolikerna på Hisingen” och Passionistorden CP ombads att bistå. P. John Mc Cormack CP utnämndes till Subsidiarius i Kristus Konungens församling med uppdrag att leda projektet, och biskopen uppmanade honom att bosätta sig på Hisingen. BÄ täckte hyreskostnaderna för den lägenhet som ordnades, samt hyran för kyrkolokaler under de första åren.
Hösten 1994 kontaktade P. John Mc Cormack samtliga kyrkoherdar inom Svenska kyrkans församlingar på Hisingen och bad om hjälp att hitta en kyrka där katolikerna kunde fira mässa. Responsen var övervägande positiv och visade stor vilja till samarbete.
Vi började regelbundet fira mässor, lördagskväll i Brämaregårdens kyrka och söndagsmässa i Norra Biskopsgårdens kyrka. Under 1995 gjordes ett försök att samla katolikerna i Hisings-Kärra och Torslanda genom att fira mässor på respektive platser, men det visade sig svårt på grund av de små grupperna och bristande kommunikationer.
Under 1996–1997 koncentrerades verksamheten till Bjurslättskyrkan, som hyrdes i sin helhet från Brämaregårdens församling, inklusive ansvar för städning och underhåll. Trots det längre avståndet (800 m) från spårvagnshållplatserna vid Vågmästareplatsen och Wieselgrensplatsen ökade både antalet mässdeltagare och engagemanget i församlingsaktiviteter.
När Bjurslättskyrkan köptes av den grekisk-ortodoxa kyrkan och verksamheten åter flyttade till Brämaregårdens kyrka, uppstod viss besvikelse över att inte längre ha en egen kyrka. Församlingsaktiviteterna minskade temporärt men tog sedan fart igen.}

Kapellförsamling 2000 – 2005

År 2000 beslutades det att Hisingen skulle bli en kapellförsamling och behövde ett namn. Namnet Jungfru Maria kunde inte användas eftersom många församlingar i landet redan bar det. I oktober 2000 hölls en omröstning med följande resultat: Jesu Hjärta (93 poäng), Maria Magdalena (81 poäng), Den helige Ande (53 poäng), Gabriel (32 poäng), Lucia (24 poäng) och Térèse av Jesusbarnet (24 poäng). Namnen Kristus Konungen och Jesu Hjärtas kapellförsamling var inte möjliga, och församlingen fick därmed sitt nuvarande namn.

Första advent år 2000 utsåg biskop Anders Arborelius S:ta Maria Magdalenas kapellförsamling på Hisingen. I januari 2001 tillsattes ett kapellråd från Kristi Konungens församling, som kom att bestå av medlemmar från nio olika länder: Libanon, Italien, Spanien, Portugal, Ungern, Polen, Storbritannien, Peru och Sverige.

Etableringen av kapellförsamlingen togs emot med stor entusiasm och församlingsaktiviteterna ökade markant. Barn-, ungdoms- och föräldraaktiviteter utvecklades, trosundervisningen tog fart och besöksgrupper bildades. S:ta Maria Magdalena bildades som kapellförsamling till Kristi Konungens kyrka och firade sina mässor i Brämaregårdens kyrka, som tillhör Svenska kyrkan, vilken blev församlingens centrum och samlingsplats.

Egen församling 2005
S:ta Maria Magdalenas församling blev en självständig församling den 1 januari 2005. Då började man föra in alla förrättningar i egna kyrkböcker. Cirka 2 400 medlemmar överfördes från Kristus Konungens kyrka till S:ta Maria Magdalenas församling. Församlingen fick även en egen ekonomi. Stiftets anslag baseras på antalet inskrivna medlemmar, men under de närmaste fyra åren gäller ett övergångsavtal där S:ta Maria Magdalena lämnar ett anpassningsbidrag till sin tidigare församling.

Många kommer fortsatt att delta i verksamheten vid Kristus Konungen, som är större. Det finns en kärna av aktiva medlemmar i S:ta Maria Magdalena som förväntas växa. Församlingen har ett stort geografiskt område att verka över och ansvarar för själavård av katoliker på Hisingens norra delar, samt i utposter på Orust, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Öckeröarna och Marstrand.